För några år sedan trivdes Häxan verkligen inte med de andra honkatterna. Men efter de senaste kullarna, somrarna 2007 och 2008, verkar hon ha funnit sin roll. Hon är husets supermamma nr 1 och tar hand om alla bebisar, oavsett om de är hennes, någon annans, eller nya kattungdomar som flyttar in i familjen. Det här har stärkt hennes "självförtroende" och idag är hon en tämligen lugn och harmonisk flicka, omtyckt av alla som hälsar på.

Häxan kastrerades i samband med sin sista kull 090227. Hon blev först som en skugga av sitt forna jag. Smal så det var rent hjärtskärande att se henne. Vi fick handikappanpassa huset, då hon inte längre kunde hoppa upp och dricka ur kranarna. Men sedan vaknade aptiten återigen och hon åt rent oroväckande mycket, Häxan verkar nu ha lugnat ner sig och vikten har stabiliserat sig, vilket vi är mycket tacksamma för. Hon har kommit in i det där pensionärsstadiet, då hon bara lunkar omkring och ÄÄÄÄRR...

Häxan har också återtagit "mammarollen". Om hon inte putsar sonen Dogge, så bär hon omkring på IKEA-råttorna under högljutt pratande ;-)

Hon tillbringar kvällarna i Lasses knä om det inte är upptaget. Hon är verkligen husses katt!!!